Höstrusk och stormar...vad hände med sommaren?
Ibland undrar jag hur människor i norden orkar med dessa klimatförändringar och karga höst/vinterdagar?
Längtar efter värme och sol och vill helst av allt bara ligga på en sandstrand med tårna nedkörda i sanden läppjandes på en frosen...ja vad som helst, i drinkväg. Men inte än...husen skall först vara klara...
Lite gladare blev jag när Ida vart iväg till en kompis i Vårgårda som har massor av djur, där en av de små fick följa med hem till oss i villavagnen för att liva upp vår vardag...lilla Chanel hittade ett hem här, bland byggarbetare, hund och trånga utrymmen. Chanel som är en oerhört liten Norsk skogkatt livar upp stämmningen för både människa och hund i rasande fart...underbart kelig och mjuk i pälsen tog hon alla med storm...även mormor och morfar :)
Milou, vår älskade nakenfis, har tagit detta nya knyte till sig med stort tålamod och empati...pappa Losan gillar den lilles framfart och att det händer lite på dagarna. Jag tror att han behövde en ny kompis till sin flock då han saknar sin Ronja kompis från tiden i Kärra.
Vet inte varifrån min plötsliga lust av skriva kom ifrån...men det är på tiden...saknar orden i mitt liv och att arbeta med texter...när bygget av våra hus är färdigt skall jag fortsätta att skriva på min novellfilm om Nellie, om hennes liv och utveckling. Planer börjar ta form och nya avsnitt är snart på papper...
Ha det så gott till dess!
